Svininfluensa

Svininfluensa är en virusinfektion som drabbar luftvägarna hos grisar. Sjukdomen orsakas av ett så kallat typ A-influensavirus. Även vilda fåglar, tamfågelbesättningar, hästar och människor kan smittas av influensavirus från grisar.

Viruset muteras

Viruset förändras lite hela tiden, det innebär att viruset kan bli både mildare eller aggressivare. Exempelvis Spanska sjukan som orsakade många dödsfall 1918, har sedan dess cirkulerat bland oss människor som säsongsinfluensan. Det är idag den variant av influensa som orsakar minst sjukdom. Det finns för närvarande inga tendenser till att influensaviruset A(H1N1) som orsakar den nya influensan har blivit mer aggressivt.

Hur farligt är Svininfluensan?

Risken för allvarlig sjukdom är mycket liten, hos de allra flesta handlar det om en veckas influensasjukdom med feber. Men ett litet antal smittade behöver sjukhusvård och några dör till och med, en del utan någon känd riskfaktor.

De flesta fallen av allvarlig sjukdom har setts hos förhållandevis unga vuxna (20-40 år). Även små barn har behövt sjukhusvård i relativt stor omfattning, men inte oftare än vid säsongsinfluensa.
Äldre (>65 år) verkar ha ett skydd mot smitta så att de inte infekteras och därmed inte heller får allvarlig sjukdom. Vid vanlig säsongsinfluensa är det annars de äldre som har störst risk för att få allvarlig influensa och många av dem har också någon underliggande sjukdom. För äldre som trots allt får den nya influensan är risken för allvarlig sjukdom större än för yngre personer, precis som vid vanlig säsongsinfluensa.

En annan viktig skillnad mot vanlig säsongsinfluensa är att många fler riskerar att smittas. Därför blir behovet av sjukhusvård och intensivvård större än normalt. Under ett normalår insjuknar några procent av befolkningen i vanlig influensa.
Under 1900-talets pandemier har 30-40 procent av befolkningen insjuknat med nya influensavarianter såsom Spanska sjukan, Asiaten och Hong-Kong influensan.

Komplikationer av svininfluensan?

Vanliga komplikationer vid svininfluensan är i princip samma komplikationer som uppstår vid andra typer av influensa. Vanliga exempel på sådana följdsjukdomar är:

  • Bihåleinflammation (vanligt hos vuxna)
  • Öroninflammation (särskilt hos barn)
  • Lunginflammation (vanligt hos äldre, börjar oftast efter flera dagar, behandlas med antibiotika)
  • Lungsäckinflammation som kan ge problem med syresättning av blodet (börjar ofta tidigt i sjukdomsförloppet)

Alla dessa följdsjukdomar beror på bakterier som lättare kan ta sig in i kroppen när slemhinnor och immunförsvar är nedsatta efter inlfluensavirusets härjningar.

Källor:
Socialstyrelsen
Smittskyddsinstitutet
Krisinformation
Sjukvårdsguiden

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *