Utegångsförbud för fjäderfä i södra Sverige p.g.a. fågelinfluensa

Från och med onsdag den 16 november 2022 måste tamfåglar i södra Sverige enligt beslut från jordbruksverket hållas instängda på grund av fågelinfluensan då stora delar av Sverige klassas som högriskområde.

Beslutet gäller de som säljer kött, ägg, kycklingar eller andra produkter från fjäderfän.

Hobbyflockar av exempelvis höns och sällskapsfåglar måste hållas inhägnade, helst under tak, medan foder och vatten ska ges inomhus eller under skydd utomhus.

Även under 2021 beslutade myndigheten om motsvarande restriktioner på grund av just smittorisken från början av november till slutet av april.

Vintern 2020 drabbades Sverige av den värsta influensasäsongen hittills, då totalt cirka 2,5 miljoner tamfåglar fick avlivas.

Fågelinfluensan härjar redan nu på flera håll i Europa och 2021 var problemen på många håll större än 2020.

Fågelinfluensa är en av de allvarligaste sjukdomarna som kan drabba fjäderfän.

Sjukdomen orsakas av influensavirus som kan ge plötsliga sjukdomsutbrott med väldigt hög dödlighet.

Apkoppor

Apkoppor (monkeypox) upptäcktes först hos apor har sedan hittats hos olika typer av gnagare i Central- och Västafrika och orsakas av apkoppsvirus.

Viruset kan spridas från djur till människa men kan även överföras mellan människor. Under våren och sommaren 2022 har ett stort antal fall av överföring mellan människor upptäckts i flera länder.

Apkoppor sprids genom nära hudkontakt ofta mellan män som har sex med män.

Det har också förekommit ett mindre antal fall med indirekt spridning, till exempel via sängkläder, handdukar, sexleksaker m.m. som en person med apkoppor har varit i kontakt med. Sannolikt kan viruset även spridas via luftvägarna, öppna sår, slemhinnor eller sädesvätska och slidsekret.

Inkubationstiden (tiden från att man blir smittad till att man blir sjuk) är vanligtvis 6–13 dagar men kan sträcka sig från 5 till 21 dagar.

Symtom och komplikationer

Symtomen på apkoppor är:

  • Feber
  • blåsor eller sår på bålen, armar, ben, händer och fötter
  • blåsor eller sår i ansiktet eller i och runt munnen
  • blåsor eller sår på och runt könsorganen och runt analöppningen
  • svårigheter att äta och dricka på grund av blåsor eller sår som kliar och gör ont
  • problem med avföring, t.ex. diarré, och svårigheter att kissa
  • ont i huvudet och i musklerna
  • svullna lymfkörtlar
  • smärta runt analöppningen och i ändtarmen
  • tyngdkänsla i nedre delen av magen och i bäckenet.

Vid utbrott i afrikanska länder har enstaka dödsfall rapporterats, främst hos personer med nedsatt immunförsvar, barn och gravida.

Misstankar om apkoppor kan uppstå utifrån symtom och om en person har varit utsatt för risk att smittas. Diagnosen bekräftas sedan efter provtagning genom att virusets arvsmassa påvisas vid en analys i ett laboratorium (molekylärbiologisk analys).

Förebyggande åtgärder

Det går att förebygga smitta genom att undvika närkontakt med infekterade personer. Sexuella kontakter utgör en särskilt hög smittrisk.

Det finns vaccin som är godkänt i USA och Kanada för användning som skydd mot apkoppor.

Apkoppor är en allmänfarlig och smittsårningspliktig sjukdom

Apkoppor är enligt smittskyddslagen en allmänfarlig och smittspårningspliktig sjukdom. Det innebär att smittskyddsåtgärder som till exempel smittspårning och förhållningsregler kan användas för att begränsa spridningen.

Alla fall av apkoppor ska anmälas till smittskyddsläkaren i regionen och till Folkhälsomyndigheten.

Mer än 15000 personer hade dött med covid 19 i Sverige fram till november 2021

I slutet av oktober 2021 hade över 15 000 personer dött med bekräftad covid-19 i Sverige, enligt Folkhälsomyndighetens siffror. I hela världen hade vid samma tidpunkt ca 5 000 000 människor med covid 19 dött.

– Internationellt har Sverige inte haft en högre dödlighet än genomsnittet, men om man jämför med de andra nordiska länderna har dödligheten varit högre i Sverige.

Folkhälsomyndighetens statistik

Worldometer

Förhöjd risk för fågelinfluensa i Sverige under våren 2021

Det rådde under våren 2021 en förhöjd risk för smitta av fågelinfuensa över hela Sverige.

Hönsbesättningar i södra Sverige drabbades hårt av fågelinfluensa under början av 2021. Miljontals höns har tvingats avlivas. Man har hittat fall av fågelinfluensa så långt norrut som Stockholm och det finns risk att sjukdomen sprider sig ännu längre norrut under våren när flyttfåglarna anländer.

Fågelinfluensa är en sjukdom som främst påträffas bland vilda fåglar. Den varierar från år till år beroende på vilka varianter som cirkulerar bland vilda fåglar och hur omfattande smittan är.

Sedan november 2020 har mer än 20 utbrott av fågelinfluensa konstaterats i Sverige. Flest i södra Sverige, men även längre norrut. Dock ännu inget fall i Norrbotten.

Hobbyhöns måste registreras

Från och med den 21 april 2021 måste alla som har höns för privat bruk, så kallade hobbyersättningar, registrera innehavet hos Jordbruksverket. Anledningen är att en ny EU-förordning träder i kraft.

Rapportera döda flyttfåglar

Om man hittar döda flyttfåglar bör man kontakta Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) så att prover kan tas för att se om de drabbats av fågelinfluensa.

Orsak

Fågelinfluensa orsakas av influensa virus typ A. Utifrån två ytstrukturer på influensaviruset, hemagglutinin (HA) och neuraminidas (NA), indelas influensa A-virus i olika subtypskombinationer, till exempel H2N3. Sexton olika varianter av hemagglutinin och tio olika varianter av neuraminidas finns beskrivna och kan förekomma i olika kombinationer. De flesta subtyper som finns hos vilda fåglar tros inte oförändrade kunna smitta och orsaka sjukdom hos människa.

Influensa A-virus med hemagglutininvarianterna H5 och H7 kan hos fjäderfä mutera till att bli aggressiva eller högpatogena. De orsakar då så gott som hundraprocentig dödlighet i fjäderfäbesättningar och kan i vissa fall ha en utökad förmåga att infektera även andra djurarter inklusive människa. Smitta till människa kan i sådana fall ske vid nära kontakt med sjuka fåglar eller deras avföring. Influensavirus kan också förekomma i slaktkroppar och ägg från sjuka fåglar.

Det är dock mycket ovanligt att människor smittas av fågelinfluensavirus. De flesta fall där smitta till människa har skett har inträffat i länder där kycklingar och andra matfåglar säljs levande på marknader och slaktas i hemmen.

Inkubationstid

För fågelinfluensa av typen H5N1 tros inkubationstiden vara mellan två till åtta dygn.

Symtom

Symtomen hos människa, som smittats i anslutning till influensasjukdom hos fjäderfä, har varierat mellan att enbart ha orsakat mild sjukdom med exempelvis ögoninfektion (konjunktivit) och/eller övergående influensaliknande symtom till att ha orsakat allvarlig sjukdom med dödlig utgång.

I utbrott av fågelinfluensa har de svårast sjuka tidigt utvecklat lunginflammation och så småningom andningssvikt men symtom och komplikationer från många andra organ har varit vanliga.

Diagnostik och behandling

Diagnos kan ställas via virusisolering och nukleinsyredetektion (PCR), tester som samtliga utförs vid Folkhälsomyndigheten.

Behandling med antivirala läkemedel så kallade neuraminidashämmare kan övervägas och skall då sättas in tidigt i sjukdomsförloppet.

Svininfluensa G4 EA H1N1

G4 är en ny slags svininfluensa som har ”alla väsentliga kännetecken för att vara mycket anpassad för att smitta människor” enligt forskarna bakom en ny studie enligt en studie publicerad 29/6 2020  i den vetenskapliga tidskriften Pnas.

G4-varianten av svininfluensa orsakas av viruset som fått namnet G4 EA H1N1 och härstammar från H1N1, den stam som orsakade en pandemi 2009. Den ska enligt den kinesiska studien vara väldigt smittsam och replikera i mänskliga celler.

G4 kan smitta från djur till människa och kan föröka sig i mänskliga celler. I en undersökning av personer som jobbade inom grisindustrin hade eller 35 av 338 personer, vilket motsvarar drygt 10 procent, utvecklat antikroppar mot viruset. Det innebär att de redan har varit infekterade.

Eftersom viruset redan har identifierats i människor är forskarna oroliga för att det kommer att utvecklas på ett sätt som ökar risken för en mänsklig pandemi. Det finns dock ännu inga bevis för att viruset har smittat mellan människor men viruset har alla väsentliga kännetecken som ett potentiellt pandemiskt virus har.

Undvik smitta av Covid-19

Covid-19 är ofarlig för de allra flesta och majoriteten av de som insjuknar kommer att tillfriskna av sig själva inom en eller två veckor. Dock kommer någon procent av de som smittas att bli så sjuka att de behöver intensivvård och för äldre personer och personer med tidigare luftvägssjukdomar, hjärtproblem eller personer med nedatt immunsystem kan sjukdomen vara livshotande.

Det är därför viktigt att alla försöker undvika smitta för att spridningen inte ska gå för fort och sjukvården överbelastas. När tillräckligt många har haft sjukdomen kommer befolkningen förhoppningsvis uppnå flockimmunitet och sjukdomen sprids inte på samma sätt.

Covid-19. Hur kan jag undvika att bli smittad eller smitta andra?

Du kan minska risken för att smittas eller sprida smittan vidare genom att:

  • Stanna hemma om du känner dig sjuk.
    Enligt Folkhälsomyndighetens rekommendation ska du stanna hemma minst två dygn extra efter att du har några förkylningssymptom.
  • Vid misstanke om smitta och/eller lindriga symtom undvik att träffa andra personer i så stor utsträckning som möjligt och speciellt gentemot riskgrupper (framförallt äldre och de med andra sjukdomar).
  • Tvätta händerna ofta och noggrant.
  • Undvika att röra ansiktet med händerna.
  • Hosta eller nys i armvecket eller i en pappersnäsduk som du sen slänger.
  • Hålla avstånd till personer med luftvägsinfektion.
  • Undvika större folksamlingar.
  • Om du är över 70 år uppmanas du att begränsa dina kontakter med andra för att undvika att smittas.
  • Följa nyhetsrapporteringen och följ folkhälsomyndighetens råd
  • Använd handsprit om du inte har tillgång till tvål och vatten och du har tagit i föremål som tros bära på virus. Det har tidigare varit svårt att köpa handsprit p.g.a. stor efterfrågan, men finns nu att få tag på igen på flera ställen.

Om man blir smittad

Om man blir smittad kan det vara avgörande att ha ett bra immunsystem. Immunsystemet kan då i många fall hålla viruset i schack och man blir inte så sjuk. Det verkar också ha betydelse vilken mängd virus man exponeras för. Man har t.ex. sett att sjukvårdspersonal i vissa fall har blivit smittade och blivit ordentligt sjuka eller t.o.m. dött, antagligen p.g.a. att omfattande exponering för viruset under relativt lång tid.

När bör jag söka vård?

Folkhälsomyndighetens rekommendation är nu att om du har symtom som hosta, snuva, halsont eller feber ska du stanna hemma och undvika kontakt med andra. Det gäller även vid milda symtom.

Om du får problem med andningen, kontakta sjukvårdsupplysningen. Vid livshotande läge, ring 112.

Coronavirus och covid-19

Bakgrund

På nyårsafton 2019 fick WHO rapporter om ett nytt virus som låg bakom flera fall av lunginflammation i staden Wuhan i Kina. I början av 2020 bekräftades att ett nytt virus tillhörande familjen coronavirus börjat spridas och sjukdomen som viruset ger upphov till döptes till Covid-19 (Coronavirus disease 19). Symptomen liknar influensasymptom med feber, olika symptom från luftvägarna som hosta och andnöd. Kinesiska myndigheter agerade snabbt för att stoppa smittspridningen, bland annat genom samhällsinformation, smittspårning och att isolera flera stora städer där smittan påträffats.

Sedan dess har viruset spridits till större delen av världen. I slutet av januari bekräftades att smittan nått Sverige. Den 11 Mars deklarerade WHO att covid-19 nu är en pandemi. Det innebär att det är en okontrollerad smittspridning av detta coronavirus i världen.

Coronavirus

Coronavirus är samlingsnamnet på en stor virusfamilj som orsakar ett flertal sjukdomar, allt från vanlig förkylning till mer allvarliga luftvägsinfektioner. Två sedan tidigare kända och relativt allvarliga sjukdomar orsakade av coronavirus är SARS och MERS.
Coronavirus är zoonotiska, vilket betyder att de överförs mellan djur och människa. Forskning har visat att SARS-smittan troligen kom från palmmård. MERS-smitta tros ursprungligen komma från dromedarer och coronaviruset som ligger bakom Covid-19 kan ha kommit från fladdermöss.

Spridning coronavirus och covid-19

Virus som tillhör familjen coronavirus brukar spridas mellan människor genom så kallad droppsmitta. Det betyder att det smittar av små droppar från hosta och nysningar. Det kan också smitta genom kontakt mellan människor. Det finns bevis för att det nya coronaviruset sprids på samma sätt.

Enligt Folkhälsomyndigheten är inkubationstiden, det vill säga tiden från det att man har blivit smittad till dess att sjukdomen bryter ut,  någonstans mellan 2-14 dagar. De flesta insjuknar efter cirka fem dagar.

Vanliga symtom på covid-19

Symptom på covid-19:

  • torrhosta
  • feber
  • andningsbesvär
  • ont i halsen
  • huvudvärk
  • muskel- och ledvärk

Tidiga symptom är feber och torrhosta. De allra flesta tycks bli lindrigt sjuka och behöver inte sjukhusvård. Vissa har drabbats av allvarligare symtom och behövt vård på sjukhus. Speciellt äldre samt personer med tidigare luftvägssjukdomar är i riskzonen att drabbas av en allvarlig form av covid-19 och även risk för att dö i sjukdomen.

Sätt att undvika att bli smittad av Coronavirus och slippa covid-19 samt minska risken att smittan sprids vidare

Du kan minska risken för att sprida smitta genom att vara extra noggrann med att:

  • Tvätta händerna ofta och noggrant.
  • Undvika att röra ansiktet med händerna, till exempel gnugga ögon eller näsa, eller bita på naglarna.
  • Hålla avstånd till personer med luftvägsinfektion.
  • Vid misstanke om smitta och/eller lindriga symtom iaktta försiktighet gentemot riskgrupper (framförallt äldre och de med hjärt-kärlsjukdom.).
  • Undvika större folksamlingar.
  • Hosta eller nys i armvecket eller i en pappersnäsduk som du sen slänger.
  • Stanna hemma om du känner dig sjuk. Enligt Folkhälsomyndighetens rekommendation ska du stanna hemma minst två dygn extra efter att du blivit frisk för att inte smitta andra.

Covid-19 dödlighet och smittsamhet

Dödligheten i Covid-19 varierar kraftigt med ålder, men verkar i genomsnitt ligga på någon procent, där man löper störst risk att dö ju äldre man är. Även personer med nedsatt immunsystem eller andra luftvägssjukdomar är riskgrupper. En smittad person verkar i genomsnitt smitta 2-3 andra personer.

Covid-19 dödlighet och smittsamhet

Rätt till ersättning vid Pandemrix-narkolepsi

Den som i samband med vaccinationen med Pandemrix mot svininfluensa har drabbats av narkolepsi inom 24 månader från vaccinationstillfället och som har fått sambandet Pandemrix–narkolepsi godkänt av Läkemedelsförsäkringen, har rätt till ersättning för detta.

Pengarna betalas dels ut via Läkemedelsförsäkringen och dels av staten. Det görs en individuell bedömning hur mycket man får men ersättningen begränsas till max tio miljoner kronor per person.

Narkolepsidrabbade Martin Angelin får rätt i Kammarkollegiet

Martin Angelin från Malmö var en av många svenskar vaccinerade sig mot svininfluensan 2009, (pandemisk influensa A, H1N1).

Fem år senare insjuknade han och efter 28 läkarbesök konstaterades det att han hade narkolepsi som orsakar sömnighet och sömnattacker.

I februari 2016 fick han jobb som gränskontrollant på polisen. Redan under den första anställningsintervjun berättade Martin om sjukdomen och presenterade ett läkarintyg på att han klarar av jobbet.

I december gick arbetsgivaren ut med att vissa tjänster skulle dras in p.g.a. arbetsbrist och i januari fick Martin veta att det gällde ävens hans anställning.

Martin trodde att det inte handlade om arbetsbrist, utan om hans sjukdom.

Enligt polismyndigheten ska Martin ha somnat under arbetspass. Martin hävdar inte att det inte stämmer.

I augusti 2017 togs ärendet upp av Kammarkollegiet i statens överklagande nämnd. Nämnden prövar överklaganden av statliga myndigheters anställningsbeslut.

Nämnden skriver i sitt beslut att Martin Angelin ska erbjudas den aktuella anställningen.