På grund av den stora spridningen av fågelinfluensa så uppmanar nu EU att katt- och hundägare ska hålla sina djur inomhus eller kopplade på platser där smittan upptäckts.
I Sölvesborg i Blekinge har cirka 250 fåglar som hittats döda bekräftats vara smittade av fågelinfluensa.
Under våren 2023 observerades ett ovanligt stort antal döda rävar i Danderyd, och i mitten av maj skickade kommunen in tre rävar för analys till SVA (Statens veterinärmedicinska anstalt) för att ta reda på dödsorsaken.
Analysresultaten som kom sommaren 2023 visade att rävarna var smittade av fågelinfluensa.
Tidigare under våren inträffade en massdöd av skrattmåsar vid Råstasjön i Solna på grund av fågelinfluensa, och sjukdomen har även konstaterats hos skrattmåsar i Sundbyberg och Järfälla kommun.
”Det är främst skrattmåsar som har drabbats, och vi har inga stora kolonier av dem i kommunen. Vi tror att rävarna kan ha ätit en död fågel. SVA genomför nu ytterligare undersökningar på rävarna för att se om smittan kan ha överförts från modern till ungarna”, förklarar Håkan Svensson.
Enligt SVA räknar man med att situationen övergående då det inte har rapporterats några nya fall sedan rävarna skickades in.
Redan i maj gick kommunen ut med en varning till hundägare, och trots att inga nya fall har upptäckts fortsätter varningen att gälla. Den vanligaste smittvägen är genom bett från smittade rävar eller hundar.
De viktigaste åtgärderna som hundägare bör tänka på är att alltid hålla hunden kopplad och vara extra försiktig så att den inte biter smittade fåglar.
”Det är mycket ovanligt att hundar blir smittade, men det är alltid bra att vara extra försiktig”, tillägger han.
Det första fallet av av fågelinfluensa som påträffats hos uppfödda pälsdjur i Finland var hos blårävar på en pälsfarm i Kaustby.
Efter det har ytterligare två pälsfarmer i Kauhava, en i kaustby och en i Halso bekräftats ha smittade pälsdjur.
Fågelinfluensa har därmed påträffats vid sammanlagt fem pälsfarmer i Södra och Mellersta Österbotten i Finland. Bland de drabbade farmerna finns både räv- och minkfarmer.
Smittan bekräftades genom laboratorietester utförda av Livsmedelsverket efter att pälsfarmaren skickat in prov för att undersöka varför djuren hade varit sjuka och avlidit.
Tidigare har fågelinfluensa bara konstaterats två gånger hos vilda rävar, så det här är första gången smittan har påvisats hos uppfödda pälsdjur.
Anledningen till att uppfödda pälsdjur smittats beror på den stora spridningen av fågelinfluensan bland fåglar i Finland. Det finns ofta fåglar på pälsfarmer, och om en fågel kommer i kontakt med ett pälsdjur finns det en risk att djuret smittas.
Pälsfarmarna har informerats om åtgärder för att minska risken för att de själva smittas av viruset.
För att minska risken att pälsfarmarna blir smittade bör de använda skyddsutrustning när de hanterar pälsdjuren.
Vi vet inte exakt hur lätt viruset kan smitta från djur till människor, men risken antas vara ganska liten men man ändå måste vara förberedd på risken.
Åtta sillgrissleungar på Stora Karlsö utanför Gotland har avlivats efter att de visat symtom på fågelinfluensan juli 2023.
”Det kan vara toppen av ett isberg” säger Jonas Hentati Sundberg, docent i ekologi vid forskningsstationen på Stora Karlsö.
Från och med onsdag den 16 november 2022 måste tamfåglar i södra Sverige enligt beslut från jordbruksverket hållas instängda på grund av fågelinfluensan då stora delar av Sverige klassas som högriskområde.
Beslutet gäller de som säljer kött, ägg, kycklingar eller andra produkter från fjäderfän.
Hobbyflockar av exempelvis höns och sällskapsfåglar måste hållas inhägnade, helst under tak, medan foder och vatten ska ges inomhus eller under skydd utomhus.
Även under 2021 beslutade myndigheten om motsvarande restriktioner på grund av just smittorisken från början av november till slutet av april.
Vintern 2020 drabbades Sverige av den värsta influensasäsongen hittills, då totalt cirka 2,5 miljoner tamfåglar fick avlivas.
Fågelinfluensan härjar redan nu på flera håll i Europa och 2021 var problemen på många håll större än 2020.
Fågelinfluensa är en av de allvarligaste sjukdomarna som kan drabba fjäderfän.
Sjukdomen orsakas av influensavirus som kan ge plötsliga sjukdomsutbrott med väldigt hög dödlighet.
Apkoppor (monkeypox) upptäcktes först hos apor har sedan hittats hos olika typer av gnagare i Central- och Västafrika och orsakas av apkoppsvirus.
Viruset kan spridas från djur till människa men kan även överföras mellan människor. Under våren och sommaren 2022 har ett stort antal fall av överföring mellan människor upptäckts i flera länder.
Apkoppor sprids genom nära hudkontakt ofta mellan män som har sex med män.
Det har också förekommit ett mindre antal fall med indirekt spridning, till exempel via sängkläder, handdukar, sexleksaker m.m. som en person med apkoppor har varit i kontakt med. Sannolikt kan viruset även spridas via luftvägarna, öppna sår, slemhinnor eller sädesvätska och slidsekret.
Inkubationstiden (tiden från att man blir smittad till att man blir sjuk) är vanligtvis 6–13 dagar men kan sträcka sig från 5 till 21 dagar.
Symtomen på apkoppor är:
Vid utbrott i afrikanska länder har enstaka dödsfall rapporterats, främst hos personer med nedsatt immunförsvar, barn och gravida.
Misstankar om apkoppor kan uppstå utifrån symtom och om en person har varit utsatt för risk att smittas. Diagnosen bekräftas sedan efter provtagning genom att virusets arvsmassa påvisas vid en analys i ett laboratorium (molekylärbiologisk analys).
Det går att förebygga smitta genom att undvika närkontakt med infekterade personer. Sexuella kontakter utgör en särskilt hög smittrisk.
Det finns vaccin som är godkänt i USA och Kanada för användning som skydd mot apkoppor.
Apkoppor är enligt smittskyddslagen en allmänfarlig och smittspårningspliktig sjukdom. Det innebär att smittskyddsåtgärder som till exempel smittspårning och förhållningsregler kan användas för att begränsa spridningen.
Alla fall av apkoppor ska anmälas till smittskyddsläkaren i regionen och till Folkhälsomyndigheten.
I mitten av år 2022 var det mer än 6,3 miljoner bekräftade fall i världen med människor med covid-19 som avlidit.
I slutet av oktober 2021 hade över 15 000 personer dött med bekräftad covid-19 i Sverige, enligt Folkhälsomyndighetens siffror. I hela världen hade vid samma tidpunkt ca 5 000 000 människor med covid 19 dött.
– Internationellt har Sverige inte haft en högre dödlighet än genomsnittet, men om man jämför med de andra nordiska länderna har dödligheten varit högre i Sverige.
Det rådde under våren 2021 en förhöjd risk för smitta av fågelinfuensa över hela Sverige.
Hönsbesättningar i södra Sverige drabbades hårt av fågelinfluensa under början av 2021. Miljontals höns har tvingats avlivas. Man har hittat fall av fågelinfluensa så långt norrut som Stockholm och det finns risk att sjukdomen sprider sig ännu längre norrut under våren när flyttfåglarna anländer.
Fågelinfluensa är en sjukdom som främst påträffas bland vilda fåglar. Den varierar från år till år beroende på vilka varianter som cirkulerar bland vilda fåglar och hur omfattande smittan är.
Sedan november 2020 har mer än 20 utbrott av fågelinfluensa konstaterats i Sverige. Flest i södra Sverige, men även längre norrut. Dock ännu inget fall i Norrbotten.
Från och med den 21 april 2021 måste alla som har höns för privat bruk, så kallade hobbyersättningar, registrera innehavet hos Jordbruksverket. Anledningen är att en ny EU-förordning träder i kraft.
Rapportera döda flyttfåglar
Om man hittar döda flyttfåglar bör man kontakta Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) så att prover kan tas för att se om de drabbats av fågelinfluensa.
Orsak
Fågelinfluensa orsakas av influensa virus typ A. Utifrån två ytstrukturer på influensaviruset, hemagglutinin (HA) och neuraminidas (NA), indelas influensa A-virus i olika subtypskombinationer, till exempel H2N3. Sexton olika varianter av hemagglutinin och tio olika varianter av neuraminidas finns beskrivna och kan förekomma i olika kombinationer. De flesta subtyper som finns hos vilda fåglar tros inte oförändrade kunna smitta och orsaka sjukdom hos människa.
Influensa A-virus med hemagglutininvarianterna H5 och H7 kan hos fjäderfä mutera till att bli aggressiva eller högpatogena. De orsakar då så gott som hundraprocentig dödlighet i fjäderfäbesättningar och kan i vissa fall ha en utökad förmåga att infektera även andra djurarter inklusive människa. Smitta till människa kan i sådana fall ske vid nära kontakt med sjuka fåglar eller deras avföring. Influensavirus kan också förekomma i slaktkroppar och ägg från sjuka fåglar.
Det är dock mycket ovanligt att människor smittas av fågelinfluensavirus. De flesta fall där smitta till människa har skett har inträffat i länder där kycklingar och andra matfåglar säljs levande på marknader och slaktas i hemmen.
Inkubationstid
För fågelinfluensa av typen H5N1 tros inkubationstiden vara mellan två till åtta dygn.
Symtomen hos människa, som smittats i anslutning till influensasjukdom hos fjäderfä, har varierat mellan att enbart ha orsakat mild sjukdom med exempelvis ögoninfektion (konjunktivit) och/eller övergående influensaliknande symtom till att ha orsakat allvarlig sjukdom med dödlig utgång.
I utbrott av fågelinfluensa har de svårast sjuka tidigt utvecklat lunginflammation och så småningom andningssvikt men symtom och komplikationer från många andra organ har varit vanliga.
Diagnos kan ställas via virusisolering och nukleinsyredetektion (PCR), tester som samtliga utförs vid Folkhälsomyndigheten.
Behandling med antivirala läkemedel så kallade neuraminidashämmare kan övervägas och skall då sättas in tidigt i sjukdomsförloppet.